Update

Har haft fullt upp sedan sist. Har börjat få mer och mer kunder som kommer från Norge. Jag vet faktiskt inte varför eftersom mina produkter även finns i Norge men antar det bara är att tacka och ta emot.

Var för övrigt och kollade på jobbet du kan läsa om nedanför detta inlägg och det slutade med att jag tog det. Allt är upplagt för att jobbet skall gå snabbt och bra vilket känns otroligt bra eftersom jag inte är så motiverad av det egentligen.

Jag kommer få in rätt ok pengar på det jobbet men det kommer gå åt direkt till några webbprojekt jag nu håller på med. Efter detta inlägg skall jag registrera ett domännamn till en annat projekt. Vill inte säga så mycket om det men kan väl säga att det riktar sig åt folk som vill lära sig med om webbdesign och utveckling.

Projektet ligger dock inte högst på min lista. Har 3 projekt som är betydligt mer viktiga att få klara eftersom att jag på dem kan tjäna pengar. Det skulle vara skönt att någon gång nöja sig med de projekt man håller på med nu och sedan hålla sig till dem. Men varje dag poppar det upp nya projekt i huvudet som skulle vara roliga att genomföra.

Jag har dock 3 verksamhetsområden som jag tänkt tjäna pengar på och hålla mig till dem. Men för att få mer trafik till de webbplatserna så tänker jag bygga en rad andra webbplatser som jag kan göra reklam på för mina verksamheter och på så sätt få in fler betalande kunder.

Tror det kommer lyckas men det kommer ta lite tid.

Otrogen mot huvudverksamheten

Utan att jag hade annonserat, bett om det eller på något sätt jagat jobb för min måleriverksamhet så ringde min mobil ikväll. En person ville att jag skulle komma och kolla på ett stort projekt, ca 8-9 rum. Taken skulle målas och nya tapeter skulle upp i alla rum.

Jag har i ett tidigare inlägg en klar uppfattning att min internetfirma går först av allt helt enkelt eftersom det är det jag vill leva på i framtiden. Jag vill helt enkelt slippa packa bilen full med målarmaterial och åka till ett annat hus och jobba. Det är ganska drygt faktiskt. Sedan vet man aldrig vad som väntar. Ibland sitter djävulen i väggarna vilket gör att det bli blåsor på tapeteten och då önskar man att man aldrig tagit på sig jobbet.

I detta fall (har inte kollat på jobbet, inget är beslutat) lät det som ett bra jobb att göra. Ett nytt hus (1999) betyder bra underlag att jobba med och allt flyter på enligt skolmodellen. Om de vill jag skall utföra jobbet kommer jag att ta det. Då kan jag sjösätta en till webbplats rätt snart som just nu ligger på is p.g.a ekonomin.

Känns ändå på något sätt att man är otrogen mot huvudverksamheten.

The way to go?

Alla företag, stora som små har alla samma utmaning framför sig. Man måste dra kunder till sitt företag på ett eller annat sätt annars blir inte företaget långvarigt eller lönsamt. Det bästa kunderna man kan få tag i är väl de som blir rekommenderade av kunder som man redan har. På så vis har ju den nya kunden redan hört positivt om företaget och har redan en bra och trygg bild av företaget.

Nu räcker oftast inte det för att få sitt företag att växa. Man måste lägga ned otroligt mycket kraft och tid att jaga kunder, helst om man är nyföretagare. Pengar sinar som en vårflod av all annonsering och av telefonsamtal man måste göra. Pengar som ett nytt företag inte egentligen har.

Det sägs att om man driver ett företag på heltidsbasis tar det ungefär 1,5 år innan företaget går +-0. Om man driver sitt företag på heltid och inte har någon stor kassa att ta av är 1,5 år en väldigt lång tid. Bara för att man tagit steget ut och driver sitt eget företag så slipper man ju inte betala hyra och mat. Därför läggs också många nya företag ned eller på is.

Min plan är att om ca 7-8 år lämna det jobb jag då har för att bara driva min firma. Det kan gå men det är väldigt mycket som kan hända på vägen som gör att vägen blir bra mycket längre än det var tänkt från början. Jag har kommit en bit på vägen även om det är i höst som jag kommer satsa 110% eftersom jag då kommer upp med nya webbplatser för mina verksamheter. Jag har då inte valt att satsa allt på ett kort utan skall få min kundkrets att öka dag för dag de kommande åren.

En sak jag kommer vara väldigt noga med att hålla alla mina kunder nöjda. Jag tror inte på konstiga avtal som inte går säga upp. Jag tror att man vinner mycket mer på att köra med öppen hand. Vill en kund lämna mig så hjälper jag den kunden med vad han än behöver hjälp med. Kunden kanske inte valt att lämna mig för att han är missnöjd utan helt enkelt vill pröva ett annat företag eller kanske inte behöver min tjänst längre. Då är den kunden nöjd med mitt företag ändå och kan rekommedera det vidare vilket jag tror man vinner på i längden.

Sedan finns det företag som upperbarligen vill göra livet så surt som de bara kan för företag. Konstiga avtal som kunden inte förstått men skrivit under. Helt omöjliga att få tag i när man behöver hjälp eller vill fråga något. Man ger dem lillfingret så slukar de hela armen.

Yellow Register är ett sådant (gått under flera namn). Om du har tid så se gärna de 2 avnitten från Uppdrag Granskning (länkar nedan). Jag skulle aldrig vilja driva ett sådant företag. Skulle du?

Is this the way to success?

Reportage: Order by fax
Reportage: Order by fax : Uppföljning

Ingen munter läsning

Nu har jag sålt alla fonder och aktier jag har. Summeringen är inte precis inte precis munter.

• SEB - alla fonder jag sålde hade tillsammans gått ned -17,24%
• Aktiedirekt - alla aktier jag sålde hade tillsammans gått ned -42,3%

Jag har ändå valt att sälja eftersom jag inte har råd med att se de går ned ännu mer. Jag närmar mig min pappaledighet med stormsteg och jag vet att man inte blir rik(pengamässigt) att vara hemma med sitt barn så jag valde att sälja och ta vara på de pengar som finns kvar.

Dessa skall nu in på mitt sparkonto jag har på marginalen.se. Nu har jag inte så stort kapital att prata om men nu slipper jag iaf se de lilla jag har gå ned ännu mer. Dock har jag tjänat pengar på börsen förut så efter min ledighet är slut kommer jag investera i aktier igen.

Nu kändes det som det rätta valet att sälja när man väger in alla faktorer.

Inte roligt att stå på noll

Även om mina webbprojekt går framåt så är min ekonomi nu under all kritik. Har varit väldigt mycket utgifter på slutet. Allt från dyra webbprojekt till oväntade utgifter som varit omöjliga att förutspå. Att min ekonomi inte är riktigt på topp nu gör inte så mycket faktiskt.

En bra sak som kommit ut av detta är att jag kan känna med dem som verkligen måste vända på varje krona varje månad. Det måste vara väldigt tufft att ha det så. Även om jag nu är där själv så har jag ganska lätt att snabbt öka siffrorna på mina konton. Men de är många som inte kan det och det kan inte vara roligt.

Men eftersom jag inte haft en direkt medveten sparstrategi så har jag nu under ett par veckor öppnat sparkonton på: Akelius, SveaDirekt och Marginalen. Har även öppnat konto hos Avanza (har även Aktie Direkt sedan tidigare). Jag vet inte hur jag skall lägga upp sparandet än. Kommer heller inte spara så väldigt mycket eftersom det mesta kommer jag ändå lägga på mitt företag i form av annonser och reklam. Det viktigaste är för mig nu är att företaget växer, inte att min privatekonomi växer.

Även om jag är väldigt intresserad av ekonomi och då främst privatekonomi (ser Lyxfällan med stora ögon) så är jag väldigt dålig på att spara. Jag vet inte om det beror på att jag lever Jetset-liv eller om det är att jag redan känner på mig att jag i framtiden både kommer kunna leva Jetset-liv och samtidigt spara rätt mycket pengar.

Om jag inte haft de mål jag satt upp för mitt företag hade nog ett utdrag från mina bankkonton idag oroat mig. Men jag vet redan nu att min tid kommer. Det gäller bara följa planen hela vägen ut.

Dags att organisera sig

Jag missade en sak jag skulle göra idag av den enkla anledningen att jag helt enkelt glömt bort det. Vi är ju inte mer än människor så att glömma en sak då och då är ju ingen fara. Men sedan insåg att man inte kan glömma saker som företagare. Hur skulle det se ut om man glömde ett kundmöte?

Jag insåg då att det var dags att ta itu med detta problem. Att använda mobilen är inget alternativ eftersom jag har alldeles för många saker att komma ihåg. Jag har sökt ett program och testat några freeware/trial versioner. Vissa har de funktioner jag önskar men inte alla. Jag vill hitta det ultimata programmet som gör att jag slipper lägga ned tid och kraft att komma ihåg alla saker som skall göras.

Jag vill gärna veta hur du om du har något tips på något program av denna typen. Använder ej Outlook eller mobilen för detta syfte, behöver ett äkta kom-ihåg-program.

Jag vill att mitt kommande program har:

• En bra, organiserad kalender där man kan skriva in möten och andra saker man skall hålla reda på och på något sätt meddela mig att det är saker som jag måste ta tag i.
• Jag vill också kunna få ett e-post meddelande när något skall göras (bra om man är på resa eller något liknande)
• Vill att det i programmet skall finnas en "Att-göra-lista" där man kan skriva upp saker som kanske inte är så viktiga att komma ihåg förutom att det är någon bra idé man kan klottra ned.
• Vill att det skall finnas någon typ av backup funktion i programmet som gör det lätt att ta backup av allt man skriver in.
• Det skall helst vara ett program som man kör lokalt på sin dator. En internet baserad är alternativ 2.
• Om det är ett program skall det först och främst finnas till PC men väldigt gärna Mac också (eftersom det snart blir att inhandla en sådan)

Så, nu är det upp till dig! Några förslag som gör min vardag lättare? Kommentera väldigt gärna om du har något tips.

Tankar om livet

Mitt företag och mina projekt har varit lite lidande i veckan. Jag har inte varit så fokuserad på företaget. Tankarna är hos min mormor som flyttat in på ett äldreboende. Mormor har alltid varit en stark kvinna och är fortfarande det. Det är hennes knän och hennes höft som sviker henne och jag ser att hon inte gillar att saker och ting har blivit som det blivit.

Tyvärr kan man inte styra över livet även om man skulle vilja. Ibland går livet på räls men oftast handlar faktiskt livet om en kamp. En kamp mot kroppen som har sitt eget liv och öde till mötes. Jag är 30 år och har redan varit med om att se min bäste vän förlora kampen mot leukemi. När man är 19(som han var vid tillfället) finns nog inte canser med i ordförådet. Allvarliga sjukdomar känns väldigt avlägset.

Ingen tänker på det men plötsligt händer det. Allt rasar som det bräkligaste korthus du någonsin skådat. Glöden som fanns i ögonen dagen före beskedet är förbytt till en tom blick. Den blick han gav mig efter han fått beskedet sa allt. Han behövde inte säga något. Ord var överflödiga. Han hade slutat planerat för framtiden. Han hade gett upp livet även om han inte sade det rakt ut.

För min mormor, min kompis och förmodligen någon du känner som inte kan leva livet fullt ut. Gör dem en tjänst de inte kan göra själva, lev varje dag som det vore din sista.