Update

Har haft fullt upp sedan sist. Har börjat få mer och mer kunder som kommer från Norge. Jag vet faktiskt inte varför eftersom mina produkter även finns i Norge men antar det bara är att tacka och ta emot.

Var för övrigt och kollade på jobbet du kan läsa om nedanför detta inlägg och det slutade med att jag tog det. Allt är upplagt för att jobbet skall gå snabbt och bra vilket känns otroligt bra eftersom jag inte är så motiverad av det egentligen.

Jag kommer få in rätt ok pengar på det jobbet men det kommer gå åt direkt till några webbprojekt jag nu håller på med. Efter detta inlägg skall jag registrera ett domännamn till en annat projekt. Vill inte säga så mycket om det men kan väl säga att det riktar sig åt folk som vill lära sig med om webbdesign och utveckling.

Projektet ligger dock inte högst på min lista. Har 3 projekt som är betydligt mer viktiga att få klara eftersom att jag på dem kan tjäna pengar. Det skulle vara skönt att någon gång nöja sig med de projekt man håller på med nu och sedan hålla sig till dem. Men varje dag poppar det upp nya projekt i huvudet som skulle vara roliga att genomföra.

Jag har dock 3 verksamhetsområden som jag tänkt tjäna pengar på och hålla mig till dem. Men för att få mer trafik till de webbplatserna så tänker jag bygga en rad andra webbplatser som jag kan göra reklam på för mina verksamheter och på så sätt få in fler betalande kunder.

Tror det kommer lyckas men det kommer ta lite tid.

Otrogen mot huvudverksamheten

Utan att jag hade annonserat, bett om det eller på något sätt jagat jobb för min måleriverksamhet så ringde min mobil ikväll. En person ville att jag skulle komma och kolla på ett stort projekt, ca 8-9 rum. Taken skulle målas och nya tapeter skulle upp i alla rum.

Jag har i ett tidigare inlägg en klar uppfattning att min internetfirma går först av allt helt enkelt eftersom det är det jag vill leva på i framtiden. Jag vill helt enkelt slippa packa bilen full med målarmaterial och åka till ett annat hus och jobba. Det är ganska drygt faktiskt. Sedan vet man aldrig vad som väntar. Ibland sitter djävulen i väggarna vilket gör att det bli blåsor på tapeteten och då önskar man att man aldrig tagit på sig jobbet.

I detta fall (har inte kollat på jobbet, inget är beslutat) lät det som ett bra jobb att göra. Ett nytt hus (1999) betyder bra underlag att jobba med och allt flyter på enligt skolmodellen. Om de vill jag skall utföra jobbet kommer jag att ta det. Då kan jag sjösätta en till webbplats rätt snart som just nu ligger på is p.g.a ekonomin.

Känns ändå på något sätt att man är otrogen mot huvudverksamheten.

The way to go?

Alla företag, stora som små har alla samma utmaning framför sig. Man måste dra kunder till sitt företag på ett eller annat sätt annars blir inte företaget långvarigt eller lönsamt. Det bästa kunderna man kan få tag i är väl de som blir rekommenderade av kunder som man redan har. På så vis har ju den nya kunden redan hört positivt om företaget och har redan en bra och trygg bild av företaget.

Nu räcker oftast inte det för att få sitt företag att växa. Man måste lägga ned otroligt mycket kraft och tid att jaga kunder, helst om man är nyföretagare. Pengar sinar som en vårflod av all annonsering och av telefonsamtal man måste göra. Pengar som ett nytt företag inte egentligen har.

Det sägs att om man driver ett företag på heltidsbasis tar det ungefär 1,5 år innan företaget går +-0. Om man driver sitt företag på heltid och inte har någon stor kassa att ta av är 1,5 år en väldigt lång tid. Bara för att man tagit steget ut och driver sitt eget företag så slipper man ju inte betala hyra och mat. Därför läggs också många nya företag ned eller på is.

Min plan är att om ca 7-8 år lämna det jobb jag då har för att bara driva min firma. Det kan gå men det är väldigt mycket som kan hända på vägen som gör att vägen blir bra mycket längre än det var tänkt från början. Jag har kommit en bit på vägen även om det är i höst som jag kommer satsa 110% eftersom jag då kommer upp med nya webbplatser för mina verksamheter. Jag har då inte valt att satsa allt på ett kort utan skall få min kundkrets att öka dag för dag de kommande åren.

En sak jag kommer vara väldigt noga med att hålla alla mina kunder nöjda. Jag tror inte på konstiga avtal som inte går säga upp. Jag tror att man vinner mycket mer på att köra med öppen hand. Vill en kund lämna mig så hjälper jag den kunden med vad han än behöver hjälp med. Kunden kanske inte valt att lämna mig för att han är missnöjd utan helt enkelt vill pröva ett annat företag eller kanske inte behöver min tjänst längre. Då är den kunden nöjd med mitt företag ändå och kan rekommedera det vidare vilket jag tror man vinner på i längden.

Sedan finns det företag som upperbarligen vill göra livet så surt som de bara kan för företag. Konstiga avtal som kunden inte förstått men skrivit under. Helt omöjliga att få tag i när man behöver hjälp eller vill fråga något. Man ger dem lillfingret så slukar de hela armen.

Yellow Register är ett sådant (gått under flera namn). Om du har tid så se gärna de 2 avnitten från Uppdrag Granskning (länkar nedan). Jag skulle aldrig vilja driva ett sådant företag. Skulle du?

Is this the way to success?

Reportage: Order by fax
Reportage: Order by fax : Uppföljning

Ingen munter läsning

Nu har jag sålt alla fonder och aktier jag har. Summeringen är inte precis inte precis munter.

• SEB - alla fonder jag sålde hade tillsammans gått ned -17,24%
• Aktiedirekt - alla aktier jag sålde hade tillsammans gått ned -42,3%

Jag har ändå valt att sälja eftersom jag inte har råd med att se de går ned ännu mer. Jag närmar mig min pappaledighet med stormsteg och jag vet att man inte blir rik(pengamässigt) att vara hemma med sitt barn så jag valde att sälja och ta vara på de pengar som finns kvar.

Dessa skall nu in på mitt sparkonto jag har på marginalen.se. Nu har jag inte så stort kapital att prata om men nu slipper jag iaf se de lilla jag har gå ned ännu mer. Dock har jag tjänat pengar på börsen förut så efter min ledighet är slut kommer jag investera i aktier igen.

Nu kändes det som det rätta valet att sälja när man väger in alla faktorer.

Inte roligt att stå på noll

Även om mina webbprojekt går framåt så är min ekonomi nu under all kritik. Har varit väldigt mycket utgifter på slutet. Allt från dyra webbprojekt till oväntade utgifter som varit omöjliga att förutspå. Att min ekonomi inte är riktigt på topp nu gör inte så mycket faktiskt.

En bra sak som kommit ut av detta är att jag kan känna med dem som verkligen måste vända på varje krona varje månad. Det måste vara väldigt tufft att ha det så. Även om jag nu är där själv så har jag ganska lätt att snabbt öka siffrorna på mina konton. Men de är många som inte kan det och det kan inte vara roligt.

Men eftersom jag inte haft en direkt medveten sparstrategi så har jag nu under ett par veckor öppnat sparkonton på: Akelius, SveaDirekt och Marginalen. Har även öppnat konto hos Avanza (har även Aktie Direkt sedan tidigare). Jag vet inte hur jag skall lägga upp sparandet än. Kommer heller inte spara så väldigt mycket eftersom det mesta kommer jag ändå lägga på mitt företag i form av annonser och reklam. Det viktigaste är för mig nu är att företaget växer, inte att min privatekonomi växer.

Även om jag är väldigt intresserad av ekonomi och då främst privatekonomi (ser Lyxfällan med stora ögon) så är jag väldigt dålig på att spara. Jag vet inte om det beror på att jag lever Jetset-liv eller om det är att jag redan känner på mig att jag i framtiden både kommer kunna leva Jetset-liv och samtidigt spara rätt mycket pengar.

Om jag inte haft de mål jag satt upp för mitt företag hade nog ett utdrag från mina bankkonton idag oroat mig. Men jag vet redan nu att min tid kommer. Det gäller bara följa planen hela vägen ut.

Dags att organisera sig

Jag missade en sak jag skulle göra idag av den enkla anledningen att jag helt enkelt glömt bort det. Vi är ju inte mer än människor så att glömma en sak då och då är ju ingen fara. Men sedan insåg att man inte kan glömma saker som företagare. Hur skulle det se ut om man glömde ett kundmöte?

Jag insåg då att det var dags att ta itu med detta problem. Att använda mobilen är inget alternativ eftersom jag har alldeles för många saker att komma ihåg. Jag har sökt ett program och testat några freeware/trial versioner. Vissa har de funktioner jag önskar men inte alla. Jag vill hitta det ultimata programmet som gör att jag slipper lägga ned tid och kraft att komma ihåg alla saker som skall göras.

Jag vill gärna veta hur du om du har något tips på något program av denna typen. Använder ej Outlook eller mobilen för detta syfte, behöver ett äkta kom-ihåg-program.

Jag vill att mitt kommande program har:

• En bra, organiserad kalender där man kan skriva in möten och andra saker man skall hålla reda på och på något sätt meddela mig att det är saker som jag måste ta tag i.
• Jag vill också kunna få ett e-post meddelande när något skall göras (bra om man är på resa eller något liknande)
• Vill att det i programmet skall finnas en "Att-göra-lista" där man kan skriva upp saker som kanske inte är så viktiga att komma ihåg förutom att det är någon bra idé man kan klottra ned.
• Vill att det skall finnas någon typ av backup funktion i programmet som gör det lätt att ta backup av allt man skriver in.
• Det skall helst vara ett program som man kör lokalt på sin dator. En internet baserad är alternativ 2.
• Om det är ett program skall det först och främst finnas till PC men väldigt gärna Mac också (eftersom det snart blir att inhandla en sådan)

Så, nu är det upp till dig! Några förslag som gör min vardag lättare? Kommentera väldigt gärna om du har något tips.

Tankar om livet

Mitt företag och mina projekt har varit lite lidande i veckan. Jag har inte varit så fokuserad på företaget. Tankarna är hos min mormor som flyttat in på ett äldreboende. Mormor har alltid varit en stark kvinna och är fortfarande det. Det är hennes knän och hennes höft som sviker henne och jag ser att hon inte gillar att saker och ting har blivit som det blivit.

Tyvärr kan man inte styra över livet även om man skulle vilja. Ibland går livet på räls men oftast handlar faktiskt livet om en kamp. En kamp mot kroppen som har sitt eget liv och öde till mötes. Jag är 30 år och har redan varit med om att se min bäste vän förlora kampen mot leukemi. När man är 19(som han var vid tillfället) finns nog inte canser med i ordförådet. Allvarliga sjukdomar känns väldigt avlägset.

Ingen tänker på det men plötsligt händer det. Allt rasar som det bräkligaste korthus du någonsin skådat. Glöden som fanns i ögonen dagen före beskedet är förbytt till en tom blick. Den blick han gav mig efter han fått beskedet sa allt. Han behövde inte säga något. Ord var överflödiga. Han hade slutat planerat för framtiden. Han hade gett upp livet även om han inte sade det rakt ut.

För min mormor, min kompis och förmodligen någon du känner som inte kan leva livet fullt ut. Gör dem en tjänst de inte kan göra själva, lev varje dag som det vore din sista.

Pro Bono utveckling

Det har legat och grott ett tag. Det är dags att köra igång några Pro Bono case. När man är ny i branchen är det ganska svårt att få uppdrag per automatik. Det jag alltid kommer att sträva efter med mitt företag är att företag skall välja mig efter de sett de webbplatser jag producerat. Jag skall aldrig behöva jaga kunder. Det enda sätt att lyckas med detta är att producera ett par webbplatser gratis. Webbplatser jag tror jag kan göra riktigt bra. Det svider faktiskt lite inombords med Pro Bono men jag har ju siktet inställt långt in i framtiden så tror detta kan vara det som kickar igång min lilla webbyrå på allvar.

Jag har börjat söka efter 3 webbplatser som är riktigt dåliga men bara hittat en enda. Visst, jag skulle kunna välja göra en webbplats åt bilmekanikern "Bosse" men det är inte riktigt de kunder som jag vill visa upp.

Problemet är att deras logotyp måste vara riktigt fin. Oftast är det så att de som har en fin logotyp också har en bra webbplats. Har de en logotyp jag trivs med så är deras webbplatser för stora om man ser till innehållet för att göra det gratis.

Så om du vet av något företag som har en dålig webbplats men en fin logotyp så tar jag gärna emot ditt tips.

Vilken söndag!

Jag och min son på 6 månader skulle åka och hälsa på min mor och min mormor idag. I Umeå är det nu skitväder med snöstorm och slask-snö. Jag åkte till min mor som bor 3 mil utanför Umeå och allt gick bra. Det var på hemresan allt gick snett.

När jag kört ungefär hälfen sprängdes mitt bakdäck i 90 kilometer i timmen. Jag saktade in om parkerade på en P-ficka. Jag tog det lungt för jag har ju ett reservdäck i bilen. Jag plockade ut allt jag behövde för däckbytet ur bagaget och skulle börja hissa bilen när jag märkte att domkraften inte fungerade. Kände redan då att det skulle bli en dålig dag men inte i vilket omfång.

En bil stannade efter jag vinkat in den och han frågade vad problemet var och jag förklarade. Han hade bråttom men han gav mig en domkraft som jag skulle lämna tillbaka till honom. Skönt tänkte jag och killen drog iväg. Den fungerade och alla mina problem var lösta, eller?

Nu var det ju inte enda problemet. Nu fungerade domkraften jag hade fått låna. Då gick inte bultarna på hjulet att skruva lös eftersom de har frysit/rostat fast under vintern. Jag har ju bara ett fälgkors i bilen.

Hörde min som skrika i bilen, han ville säkert vi skulle åka. Det ville jag med. Jag var blöt upp till mina knän. Mina skor var gjorde av vatten och jag frös. Sedan fortsatte jag stanna bilar. Givetvis stannar ingen här i detta otacksamma land.

Då tog jag ut min son också och höll i honom. Mycket riktigt var det ett bra lockbete eftersom bilar stannade då på löpande band och ville hjälpa. Till slut fick jag hjälp av en buisnessman med sitt headset fastlåst vid örat. Mannen verkade göra karriär. han plockade vänligt upp ett förlängningsskaft och nu fick jag till slut lös bultarna så jag kunde byta däck.

När det var klart så fortsatte jag min färd hem i 70 kilometer i timmen (på 90 väg). När jag satt där i bilen blöt och kall kändes det rätt bra ändå. Fast denna jobbiga motgång i Sveriges sämsta väder så tyckte jag att jag gjorde det bra ändå och nu kunde ju knappast något mer hända.

Där hade jag fel. Jag vet inte hur snabbt man får köra med ett reservhjul men jag låg iaf i 70 kilometer och bilar körde om mig på löpande band. Just när jag kom in till Umeå körde en gammal Saab om mig och när jag tittar i backspegeln så är ju givetvis en polisbil bakom mig.

Jag tänkte att jag kanske klarar detta och blinkade för jag skulle svänga höger. Självklart gjorde de också det och det tog inte länge innan de blå ljusen snurrade på deras tak.

Jag tog bort min skrikande son ur barnstolen som blev tyst direkt han fick se polisbilens blåljus. Polismannen förklarade att jag inte behövde gå ut ur bilen men jag tyckte det var en bra idé om jag inte skulle få hörselskador av allt skrikande.

De undrade varför jag kört så sakta. Då förklarade jag hela historien som jag nu berättat för dig. Jag fick rutinmässigt blåsa. Jag såg de var ganska road av min historia vilket lättade upp hela stämmningen. De önskade mig en trevlig dag och alla åkte vidare.

P.s. När jag först klev ut ur bilen ensam fick jag en skarp blick från den kvinnliga polisen. Sedan när jag böjde mig in i bilen för att ta upp min son såg jag att hon var på sin vakt.

När hon sedan förstod att det inte var ett vapen jag sträckte mig efter utan ett barn på 6 månader baby så byttes den skarpa blicken till ett vackert leende. Jag antar de gillar bäbisar mer än vapen.

Vilken söndag! Resten av kvällen skall jag slappa framför tv-program.

Beautybag.se

Även om jag inte kan avslöja mina projekt riktigt än kommer jag att berätta om webbplatser jag utvecklat till kunder. Det är inga hemliga projekt så kommer redovisa några jag gjort framöver och de som utvecklas i framtiden.

Beautybag är ett företag i Umeå som sysslar med skönhetsprodukter. Webbplatsen är väldigt stilren efter en önskning från deras sida. Deras affärsidé går ut på att kunder prenumererar på hudvårdsprodukter och får en gång i kvartalet ett paket hem till sin dörr hudvårdsprodukter.

Kvinnorna bakom företaget är 2 väldigt målmedvetna kvinnor. Vet inte om det är därför de har fått en otroligt bra start på detta företag eller om det är min webbutveckling. Jag hoppas det är en komibination av de båda faktorerna.

Läs mer om Beautybag och kolla in webbplatsen på:

www.beautybag.se

Projektinformation

Nu har jag fått 2 mail och en kommentar från er läsare om att ni vill veta mer om mina projekt. Jag är lite kluven i den frågan eftersom inget av mina projekt är klara så jag har inget projekt att visa upp. Ett projekt kommer jag inte visa innan jag har ca 150 kunder. Det är en riktigt bra idé som egentligen finns på nätet idag men är för dyr för den målgrupp som den riktar sig till.

Men det är ju inte det enda projektet jag jobbar med. Min projektlista är full med saker jag skall utveckla och driva samt förhoppningsvis tjäna pengar på. Nu är det dock tiden som inte räcker till.

Ett annat problem att jag inte bestämt mig vilket projekt jag vill börja satsa på. Jag skickade som ni kanske vet en webbplats till Nepal, men det är bara en webbplats som ingår i ett projekt. Så inget är klart, förutom i mitt huvud.

Ett tredje problem att jag inte har så mycket kapital så jag kan utveckla allt jag vill än. Jag har lagt ut 23000 kr för en enda webbplats på ca 1,5 månad i utvecklingskostander och mina inkomster från företaget täcker inte mycket av det.

Men jag lovar att mina projekt kommer landa i denna blogg framöver som du kan läsa om om du fortsätter att följa min resa. Vilket jag hoppas att du gör.

Lyckorus och panik i en salig röra

På eftermiddagen idag fick jag en härlig känsla i kroppen. Projektet jag skickat till Nepal för kodning kom tillbaka som en länk till en testsida. De har faktiskt gjort steg 1 av det jag begärde av dem. De gjorde det inte bara, det gjorde det men bravur. Sidan såg ut precis som jag designat den. All kod är validerad och grön. Kändes otroligt bra. Nu skall jag skruva upp svårighetsgraden för dem en aning. Men förhoppningsvis har jag hittat en stabil partner för framtida webbprojekt.

Nu är jag inte mannen som är känd för att ha medvind så länge innan det kommer en motvind. Motvinden kom som en storm och tog över totalt.

Fick telefonsamtal av en kund. Har kodat en webbplats åt en fackförening. De sade att alla nyheter såg konstiga ut. Efter lite check från min sida verkar det vara någon som hackat deras webbplats och tagit bort en mapp från servern vilket gör att alla nyheter visar felkod. Hela webbplatsen besöks av ca 7-10000 personer varje månad vilket gör detta till ett ganska stort problem. Om det bara varit ett par nyheter hade det ju varit en baggis men nu snackar vi kring 700 nyheter.

Webbplatsen ligger på one.com. När jag hade förstått vad som hänt så var jag lugn. Tänkte att den bara var att gå in i kontrollpanelen och hämta de gamla filerna som finns i backup. Då visar det sig dessvärre att man inte kan få tag i backupen från kontrollpanelen. Då blev det värre och temperaturen i min kropp höjdes.

Nu är klockan 00.10 och väntar fortfarande på svar från one.com. Känns som det kommer bli en väldigt, väldigt lång natt detta.

Produktiv morgon

Klockan är 11.22 och jag har redan hunnit göra massor. Min pojke fick feber inatt efter han tagit 2 sprutor igår. Sjuksköterskan sa att vi skulle åka på apoteket och köpa alvedon för barn eftersom han skulle få feber av sprutorna. Nu glömde vi bort det i all stress igår och givetvis fick han feber så jag var tvungen att åka in till akuten kring halv ett inatt och hämta alvedon. Aningen pinsamt men man gör väl det man måste göra antar jag.

På morgon nu har jag ändå hunnit göra en hel del. Jag har varit förbi min revisor och druckit kaffe (jag hade inget hemma så var lika bra att ta en kopp hos dem, de tar hutlöst betalt så man måste ju ta igen det på något sätt) och lämnat bokföring. Jag har svarat på 25 mail. Jag har gått igenom de ca 10 bloggar jag följer regelbundet för att ta igen det jag missat på slutet. Jag har skrivit ut betalningar som kommit in på företaget.

Nu har jag just installerat mitt faktura program igen på min nya dator. Så nu kommer jag sitta och fakturera och lägga in nya kunder ett tag. Jag måste hitta en annan lösning på faktureringen. Det kommer i slutändan ta knäcken på mig. Det är så tråkigt även om det är en viktig del att göra, annars kommer ju inga pengar in.

Men innan jag gör det måste jag fylla på lagret med kaffe.

dammsugarpasar.nu

Detta är en verksamhet som jag själv hade velat stå bakom: dammsugarpasar.nu. Sälja dammsugarpåsar på internet. Kan inte bli speciellt smartare än så. Köpa dammsugarpåsar är väl det tråkigaste man kan köpa egentligen. När man väl kommer ihåg att köpa dem så står man ju där och tittar på alla kartonger och funderar på vad man hade för typ av påsar eftersom det finns hur många olika som helst att välja på.

Killen som startade dammsugarpasar.nu tyckte nog likadant. Billigt, snabb leverans. Till det kan man även få hem påsar regelbundet. Folket bakom denna webbplats skrattar nog säkert hela vägen till banken. Jag kommer också bli kund hos dem när jag köpt en ny dammsugare som är värd namnet.

Det är bara en sak jag inte gillar med denna verksamhet och det är att jag inte kom på den själv.

Projektet fortlöper

Det projekt som jag var på väg att skicka till Indien har nu gått iväg skarpt. Men projektet landade i Nepal istället för Indien eftersom det var billigare. Eftersom jag har många ideér som är på gång är det en förutsättning att det är billigt att genomföra projektet. Annars stannar det just vid en idé istället för ett slutfört projekt som man kan tjäna pengar på.

Det är dock inte helt utan problem när man jobbar med en annan nationalitet. Jag är rätt duktig på turist-engelska. När det senare kommer till fackspråk så glappar det ganska friskt i mitt ordförråd. Problemet är då att förklara hur man vill att sakerna skall se ut och hur jag vill att det skall vara kodat så allt blir rätt från början. När sedan den som skall förstå min dåliga engelska inte heller behärskar språket så bra finns det en ganska stor risk att allt inte blir som man tänkt.

Det projektet jag skickade nu var ett litet och helt okomplicerat projekt vilket gör att det inte går att göra annat än rätt. Men har ett par projekt jag sitter och filar på som är betydligt mer avancerade och då är ju frågan om det kommer vara möjligt att genomföra.

Nu hoppas jag att Nepal fixar detta, då har jag kanske hittat en bra lösning för mig och mitt företag.

Pust

Nu är min nya dator igång. Har varit lite stressigt utan en egen dator med alla projekt som ligger i startgroparna. Nu har jag dock en ny dator som verkar fungera bra, vilket är skönt.

Indien har hört av sig om projektet jag skrev om förut. Det blev aningen dyrare än vad jag tänkt mig men samtidigt inte i närheten av vad ett svenskt bolag skulle ta i arvode. Så tror jag helt enkelt skall låta dem göra ett projekt åt mig så får vi se om de klarar det.

Skall bli spännande att se.